awrs

Jag skulle kunna säga att min första kärlek är min enda riktiga kärlek och det måste jag erkänna att det är sant. Allting började egentligen genom att mina kompisar hade en snygg kille i sin paralleklass. Vi bytte msn, telefonnummer och allt det där. Jag tror ingen av oss var beredd på vad som skulle egentligen skulle ske i framtiden, men vi har våra perioder där vi smsade väldigt mycket och våra perioder där vi knappt smsade någonting, som min kompis sa "ni har varandra som reserver när ni inte har någon annan". Det kanske var så, men det slutade iallafall underbart. Det tog ungefär ett och ett halvt år när vi äntligen bestämde oss för att träffas och där var väl egentligen början på våran saga, början på något underbart. Vi sågs ett par gånger och tillslut blev vi tillsammans, från min sida måste jag säga att vi även hade våra perioder i vårat förhållande, ibland kunde allt vara jätte bra och ibland kunde allt vara jätte dålig, men trots det höll vi iallafall ihop. Tills en dag då han bestämde sig att göra slut, det var nog en av dom sämsta dagarna i mitt liv. Det var under sommarlovet vi var ifrån varandra, jag minns det så väl, tyvärr, men en solig sommardag valde han att komma tillbaka. Men det tog ett par månader och han valde att göra slut igen. Min värld tog ännu en vändning och det tog ett tag att komma över honom, det var jobbigt. Det värsta var nog att veta att han inte längre älskade mig och att jag inte var tillräckligt bra för honom. Men tiden läker alla sår som man brukar säga och det gjorde det även denna gång. I slutet av denna sommar flyttade han till Falun för att börja skolan där. Men det känns bra, vi är goda vänner, väldigt bra vänner om jag får säga det dock har väl vi också våra sådana perioder. Men jag tror vi kommer förbli goda vänner, eller jag hoppas iallafall det.